I Selma Lagerlöfs sjÀlvbiografiska svit omnÀmns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotstÄndlig charmör, trots att situation efter situation pÄ skriande vis efterfrÄgar hans kÀrlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis Àr han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet Àr fadern helt frÄnvarande, men har satt svÄrutplÄnliga spÄr, genom att förslösa allt familjen Àgt. NÀr Selma Lagerlöf började skriva sjÀlvbiografiskt utmanade hon sig sjÀlv och sitt tidigare författarskap. »MÄrbackaböckerna« - MÄrbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - Àr en osentimental sjÀlvbiografisk berÀttelse dÀr inte minst mannens svek hamnar i förgrunden.
SELMA LAGERLĂF [1858-1940] Ă€r en av svensk litteraturs största namn, översatt till 60 sprĂ„k med verk som debutromanen Gösta Berlings saga [1891], Jerusalem [1901-1902], den Löwensköldska trilogin och den sjĂ€lvbiografiska »MĂ„rbacka-sviten«. Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. Lagerlöf föddes pĂ„ gĂ„rden MĂ„rbacka i Ăstra Ămtervik i VĂ€rmland, som gick ur slĂ€ktens Ă€go efter faderns död, men som Lagerlöf tack vare sina litterĂ€ra framgĂ„ngar lyckades köpa tillbaka och dĂ€r hon levde de sista tjugo Ă„ren av sitt liv.