»Fasti« Àr helt enkelt den romerska beteckningen för en almanacka, en förteckning över Ärets alla högtider. NÀr den romerske poeten Ovidius skrev sin "Fasti" ville han ge bakgrund till varför man firar olika helger, exempelvis den rÀtt bisarra festen Lupercalia dÄ nakna mÀn sprang runt i Rom med strimlor av getskinn som de slog kvinnor med, en romersk fruktbarhetsrit (som för övrigt levt kvar till vÄra dagar som Alla hjÀrtans dag).
Fastis popularitet har gÄtt upp och ned, under mÄnga Ärhundraden ansÄgs det lika högtstÄende som hans "KÀrlekskonsten" och "Metamorfoser", och inspirerade till mÄnga konstverk. Senare har det varit ifrÄgasatt. Men Fasti har omvÀrderats, och nu finns ett nyvÀckt intresse, bland annat eftersom sentida forskare tycker sig se en inbÀddad kritik mot de styrande skikten och den tidens censur, som drabbade inte minst den landsförvisade Ovidius sjÀlv.
Ovidius "Fasti" har tolkats till svenska av en av vÄra absolut frÀmsta översÀttare, Ingvar Björkesson, som tidigare översatt Dante, Petrarca och Vergilius. Hans senaste OvidiusöversÀttning Àr "Metamorfoser", ett av antikens mest betydande litterÀra verk.
Publius Ovidius Naso föddes 43 f Kr och dog 17 eller 18 e Kr. I början av sitt författarliv var han frÀmst kÀrleks diktare och blev berömd för sin handbok i konsten att Àlska, "KÀrlekskonsten". Men hans val av Àmne blev ocksÄ hans olycka, kejsar Augustus landsförvisade honom 8 e Kr, och han fick aldrig ÄtervÀnda. "Metamorfoser" hann precis bli klar innan han var tvungen att lÀmna Rom. Fasti skrev han delvis i exil.
ĂversĂ€ttning: Ingvar Björkeson.