Vos skyndade genom slottet. De mörka ögonen blixtrade av beslutsamhet, hans svarta hÄr var uppsatt i en lÄng hÀstsvans. Med vaksam blick sÄg han sig om, rÀdd att bli upptÀckt. Under armen höll han ett paket. Viss om sin ensamhet, sadlade han en av hovets hÀstar. Manade det stÄtliga djuret till fullgalopp.
DÄ han nÄtt fram till platsen satte han sig i grÀset och mÀssade en ramsa. Ljuset spred sig likt eldsflammor runt portalen och han sÄg hur en spegelyta blev synlig. Hastigt lossade han paketet. Virade försiktigt av pappret och kastade boken genom öppningen. Med ett vÀsande ljud försvann den ur sikte.
