Jag smälter in i hans famn och tiden stannar. Trots alla tyger som skiljer oss åt dras vi ihop av en osynlig lian som snor sig flera varv runt omkring oss. Jag har verkligen dubbla känslor inför vår kontakt och upplever att de mest motsägelsefulla känslor samtidigt fyller mitt hjärta. Hur kan livskraften få vingar mitt i den svartaste av alla raviner? Hur kan ny frisk förälskelse och den värsta av alla sorger gå hand i hand?
Hur går man vidare i livet när man har drabbats av en katastrof? Malin Sävstam som förlorade sin man och två av sina barn i tsunamin 2004 fick stöd av vänner och professionella hjälpare under de svarta åren efteråt. Det var betydelsefullt, men kärleken som växte ur vänskapen till en av dessa personer blev ännu viktigare.
Malin Sävstams nya bok är en kärleksskildring det slår gnistor om. Men det är också en berättelse om stötestenar på vägen tillbaka till ett fullödigt liv, en undersökning av det egna psyket och en ärlig skildring av svårigheter som kan uppstå i nya familjekonstellationer.
Kärleken är starkare än döden är skriven av en författare som är ovanligt bra på att formulera det hon känner. Malins glädje är stark, liksom sorgen och kärleken. Hon identifierar känslorna och kan ge uttryck för dem. Det har hjälpt henne så långt att hon nu kan skriva så här: Idag går mycket av min tid och energi åt att ge plats för tankar som jag tidigare knappt snuddade vid. Det kan till och med vara så enkelt som att jag varje dag sluter mina ögon en liten stund och tackar livet för just … livet.
