Petra kunde inte sova. I flera dagar hade hon gått och väntat på att Turf, hennes älsklingshäst, skulle bli hämtad.
Det var ingen som förstod henne. Pappa bara skrattade och sade att om man var dotter till en hästskojare, så måste man finna sig i att se hästarna byta ägare. Nicke, hennes bror, retade henne och sade att hon var sentimental och Henny förstod inte ett dugg. Mamma hade aldrig i sitt liv intresserat sig för hästar. Hon var snarast rädd för dem och tyckte bara att det var bra, när pappa gjorde en fin affär.
- Pengar måste man ha för att kunna leva, sade hon. Tre barn kostar och ni vill väl ha utbildning allihop.