I "VĂ€dermannen" har Ulf Lundell Ă„tervĂ€nt till Sverige. Till ett Ăsterlen som han gripande vackert beskriver, ett landskap lika utsatt för vĂ€drets makter som mĂ€nniskan för sin ovissa framtid. HĂ€r befinner sig Georg, en konstnĂ€r som nĂ€rmar sig sextio och som försöker leva i nuet och acceptera saker som de Ă€r. Men det som Ă€r, Ă€r komplicerat och att Ă„ldras Ă€r allt annat Ă€n lĂ€tt.
"Morgonen efter att jag anlÀnt vaknade jag i mörkret av att det dundrade runt huset. Vinden. Dundrade och ven och jag lÄg stilla i krafterna ett tag, varm sjÀlv under tÀcket, men jag hörde det fina rasslet mot takfönstret ocksÄ och jag förstod att det regnade, men nÀr jag klev ur sÀngen och drog gardinen frÄn takfönstret sÄg jag att glaset var tÀckt av snö.
Jag gick ner till husets nedre plan och ute pÄ gÄrdsplanen yrde snön och hade gjort sÄ hela natten. Bilen var tÀckt, vackert skulpterad och lÀngs ateljélÀngan var en driva pÄ sÀkert fem meter. Stormen kom in frÄn havet, rakt frÄn öster, och inne pÄ gÄrdsplanen dansade en tromb av snö runt runt och det var snyggt att se pÄ snön i lampskenet och jag gick in i vardagsrummet som tog smÀllen frÄn havet men jag kunde inte se sÄ mycket dÀr, vindbyarna kastade sej mot husgaveln, jag kunde se vÀgen, och jag kunde se att den var igendriven.
Dagen innan, dÄ jag hade skumpat nerför vÀgen till gÄrden hade det varit vÄrlikt och det hade stÄtt snödroppar och vintergÀck i grÀsmattorna. Det hade varit en underlig vinter."
Ulf Lundell, född 1949, debuterade 1976 romanen "Jack". "VÀdermannen" Àr hans tolfte roman.