»De olika uppsatserna bygger pÄ gedigen forskning, men de Àr ÀndÄ skrivna sÄ att de Àr tillgÀngliga för annat Àn forskare. LÀsaren fÄr pÄ köpet en god inblick i Sveriges ekonomiska historia under perioden 1940 1975.« BibliotekstjÀnst
Yrkesutbildningen i gymnasieskolan debatteras stÀndigt och kritiseras ofta. Det Àr egentligen inte sÄ konstigt eftersom den ska uppfylla mÄnga krav som inte alltid Àr sÄ lÀtta att förena. Det svenska sÀttet att organisera yrkesutbildning kÀnnetecknas bland annat av krav pÄ likstÀlldhet mellan teoretiska och yrkesinriktade program och att elever vid de yrkesinriktade programmen bÄde förvÀntas uppnÄ högskolebehörighet och bli vÀl förberedda för yrkeslivet.
I studien Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940 1975 beskriver en grupp ekonomhistoriker hur utbildningsideal och samhÀllsvillkor pÄverkat utvecklingen av dessa utbildningar under en kritisk period nÀr den svenska yrkesutbildningsmodellen formerades. Den Àr unik i ett internationellt perspektiv och har, trots mÄnga reformer, i allt vÀsentligt behÄllit sina kÀnnetecken sedan den cementerades för mer Àn fyrtio Är sedan.
Hur och varför kom den svenska yrkesutbildningsmodellen att skapas och utvecklas? För att förstÄ det mÄste Àven dess ursprung och framvÀxt förstÄs nÄgot som debatten ofta missar. Författarnas syfte Àr att ge kunskap om den yrkesutbildning som föregick den nuvarande utbildningsmetoden, men ocksÄ att ge nya insikter i de processer som ledde fram till att en helt ny modell etablerades.