När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen.
I ”Kampen om rymden” skildrar historikern Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden.
Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats.
