Vi lever i en tid då tankar om samvete och samvetsfrihet syns allt oftare i svensk offentlighet i rikspolitiken, på tidningarnas ledarsidor och i sociala medier. Historiskt sett har de båda begreppen använts för att markera en viss mån av frihet eller en skyddad position i moraliska, politiska och rättsliga konflikter.
Hänvisningar till en enskild människas samvete och skillnader mellan en inre och en yttre domstol har kunnat legitimera befrielse från religiösa och statliga tvångsmekanismer och motiverat exempelvis vapen- eller abortvägran.
En grupp forskare i historia, mänskliga rättigheter, rättsvetenskap, etik och religionssociologi tar här ett gemensamt grepp om några av de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag. Fram träder en bild av komplexa och motspänstiga begrepp som även idag bär påtagliga spår av äldre distinktioner och historiska konfliktsammanhang.