Sin barndomsmiljö ¿ omrÄdet kring AB Separators gjuteri i Tullinge ¿ har Ernst Brunner skildrat tidigare. Först i romanen Svarta villan, men ocksÄ i den mörkare diktsamlingen Separator. Nu har han tagit steget fullt ut och beskriver inte bara 1950-talets stilla oas med sin lantliga prÀgel, sina pelargonior, vetekringlor och rödkindade ungar, utan utforskar pÄ ett omskakande sÀtt det mörka strÄk som krigsminnena utgör för alla dem som varit med om det. Kriget Àr stÀndigt nÀrvarande, dess skugga faller ocksÄ över barnen. Det skapar ett fortgÄende utanförskap mitt i den svenska förortsidyllen, en sÀrstÀllning som Àven den nya generationen som ska ta sig fram i tillvaron bÀr med sig vidare ut i vÀrlden. Genom boken ¿ som Àr ett verkligt kraftprov ¿ skiktas nuet och historien till en fÀngslande och gripande gobelÀng. Vallmobadet Àr en sorts Àreminne över alla de mÀnniskor vilkas liv förÀndrades i grunden av vÀrldskrigen, men som hade kraften att skapa sig nytt fotfÀste, nya drömmar.
Ernst Brunner (f 1950) Àr en av de mest uppmÀrksammade och uppskattade svenska författarna idag. Hans breda och mÄngskiftande litterÀra produktion omfattar utöver barndomsskildringen Svarta villan (1987), bland annat moderna Stockholmsskildringar som Kocksgatan (1991) och Passionata (1994), samt diktsamlingarna Separator och Sorgen per capita. Senast utkom romanen Den vilde svensken (1977).