"Det är jag som är Caroline" är inte en fortsättning på de tidigare böckerna om Caroline utan en fristående tillbakablick på hennes liv som 17-åring.
"Men flytta hemifrån då för fan!”
Det är nästan en timme sedan mamma skrek de magiska orden, men de klingar fortfarande som en skön refräng i huvudet. Det var allt jag behövde höra.
Caroline är 17 år och flyr undan sin överbeskyddande mamma. Det blir en händelserik vinter och hon träffar människor som kommer att påverka henne för resten av livet. Förutom att hon kommer närmare sin alkoholiserade pappa som lär henne allt han kan om matlagning träffar hon Andreas, som hyr ut sina bortresta föräldrars matkällare i villan på Lidingö för tusen kronor i månaden. Hon inleder ett förhållande med Joakim, en gift, äldre man som raggar upp henne i delidisken där hon jobbar. Och så träffar hon Stephanie, en före detta knarkare och fotomodell som numera bara missbrukar Treo och kaffe och är den enda som vågar fråga: ”Varför flyr du från din mamma, Caroline?”
