NÀr Elsa Maartman 1893 tar emot Natanael Beskows frieri Àr hon nitton Är, hÄller pÄ att utbilda sig till teckningslÀrare och drömmer om en framtid som konstnÀr. Han Àr tjugoÄtta, gÄr pÄ Konstakademin och pendlar mellan inre ljus och mörker.
Han vill leva i Jesus fotspÄr, skapa Guds rike pÄ jorden. Hon vill rita allt hon tÀnker och sÄ vill hon hjÀlpa Natanael att förverkliga sin vision. De ska leva för de andra.
Ăktenskapet blir livslĂ„ngt, liksom kĂ€rleken och deras lĂ€ngtan till varandra. Och lĂ€ngs vĂ€gen tar de del i det tidiga nittonhundratalets stora rĂ€ttvisekamper. För barnen, för kvinnorna, för arbetarna.
I dag Àr Elsa Beskows böcker fortfarande Àlskade av stora och smÄ i mÄnga lÀnder, medan Natanael Àr nÀrmast bortglömd, trots att det var han som var den stora kÀndisen medan de levde.