âGenom att skriva berĂ€ttelsen sĂ„ sannfĂ€rdigt jag kan, försöker jag samla dem i en kropp â kvinnan frĂ„n 2021 och flickan frĂ„n 1983. Jag vet inte om det Ă€r möjligt.â
Paris 1983. Hon Àr 16 Är och har gÄtt vilse i vinternatten, pÄ en lapp har hon adressen till den trettio Är Àldre fotografen. NÀstan fyrtio Är senare, medan hennes liv och vÀrlden krackelerar, försöker den vuxna kvinnan förstÄ flickan som en gÄng var hon sjÀlv. "Flicka, 1983" Àr en genreöverskridande resa genom minnena, en naken och stundtals brutal berÀttelse om makt och maktlöshet, lust och skam, skönhet och glömska.
âLinn Ullmanns "Flicka, 1983" Ă€r en lika brutal som angelĂ€gen berĂ€ttelse om ensamhet, utsatthet, lĂ€ngtan och skuld.â â BorĂ„s Tidning
âLinn Ullmann lyckas raffinerat ta sig fram till den centrala bilden sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger och pĂ„ sĂ„ olika sĂ€tt att den till sist framstĂ„r som ett jĂ€ttelikt pulserande konstverk, som det krĂ€vs en roman för att bearbeta. Flickan med strassörhĂ€ngena. MĂ€sterligt.â â Dagens Nyheter
âNĂ€r jag lĂ€st ut Linn Ullmanns sjunde roman, "Flicka, 1983", snurrar det i skallen. Det Ă€r som att bada i alldeles klart vatten och försöka minnas den senaste vĂ„gen man skvalpade runt i.â â Aftonbladet
âRomanen Flicka, 1983 Ă€r lika grym som den Ă€r gripande.â â VĂ€sterbottens-Kuriren