»I grunden Àr det hÀr en bok om totalitarismen, och pÄ sÄ vis Àr den beslÀktad med Aleksandr Solzjenitsyns GULAG-arkipelagen och Varlam Sjalamovs BerÀttelser frÄn Kolyma. Skillnaden Àr att de dödsdömda hÀr inte Àr lÀgerfÄngar utan sovjetiska soldater, och att de Àr dödsdömda, inte för att det pÄgÄr ett krig, utan pÄ grund av hur den sovjetiska staten för krig.« Sergej Lebedev
NÀr Nazityskland invaderade Sovjetunionen i juni 1941 var Nikolaj Nikulin 18 Är. Han inkallades redan de första dagarna och deltog i striderna Ànda fram till erövringen av Berlin i maj 1945. Under de fyra Ären upplevde han östfrontens alla fasor och reagerade tidigt pÄ de egna befÀlens absurda order, som skulle kosta miljontals sovjetsoldater livet. Han vittnar Àven om soldaternas vÄldtÀkter och plundringar under framryckningen genom Tyskland.
Efter kriget hemsöktes Nikulin av sina minnen. Den regniga sommaren 1975 bestÀmde han sig för att skriva ner dem i ett försök att lÀgga det förflutna bakom sig. Det blev en skoningslös skildring av det sovjetiska samhÀllet och krigföringen, i strid med dÄtidens och dagens officiella historieskrivning.
»Minnen av kriget« publicerades Är 2007 pÄ familjens begÀran och vÀckte uppstÄndelse i Ryssland. »VÄr seger i kriget har förvandlats till ett politiskt kapital som tjÀnar till att stÀrka och rÀttfÀrdiga den rÄdande ordningen i vÄrt land«, skrev Nikulin redan 1975.
Nikolaj Nikulin (1923 2009, född i Jaroslavl), rysk soldat, sedermera konstvetare, författare och intendent pÄ Eremitaget i Leningrad.
