”Kanske var tiden oändligt många rum inne i oändligt få rum inne i oändligt stora rum, inne i oändligt små rum…”
Så tänker Prospekt efter att han, iförd den mystiska mörkrutiga rock som plötsligt en dag hänger i hans egen tambur, förflyttats in i ett av sina egna barndomsminnen. Men den här gången slutar händelsen annorlunda än han mindes den. Strax därefter har hans vän Ram en mardrömsupplevelse i ett hus där den boende och hans ägodelar bokstavligen sitter fast. Prospekt, Ram och deras vänner Vy, Topos, Panorama med flera lever i en ”vardagens töjbara labyrint” som Ulf Eriksson låter vindla, vidgas och förgrenas genom tiden och rummet. Denna vision av tillvaron som en ständigt föränderlig samtidighet av nu, minne och framtid har genomsyrat Ulf Erikssons prosaverk under senare år, gestaltad med en enkelhet som förenar det vardagliga med det absurda. Den svindel och skräck hans gestalter kan erfara drabbar även läsaren – men också lycka och frihet, när berättelsen öppnar sig mot överraskande och sällsamma ögonblick.