Den vanligaste frÄgan man fÄr som standupkomiker Àr "Hur vÄgar du?". Sanningen Àr att det inte Àr sÄ svÄrt att göra standup. Man ser bara till att skriva ner alla roliga saker som man kommer pÄ. Sen gÄr man upp pÄ en scen och sÀger det till en publik.
Varför lyckas inte alla dÄ? Jo, problemet Àr att folk ofta hÀnger upp sig pÄ hur deras skÀmt tas emot. Och det Àr dÀr det blir knepigt. Om man bryr sig om vad en publik bestÄende av en svensexa och nÄgra halvpackade butiksbitrÀden frÄn H&M tycker om ens senaste skÀmt dÄ blir det svÄrt. För dÄ börjar man försöka anpassa sitt material för att tillfredsstÀlla en tÀnkbar publik och dÄ Àr man ute pÄ tunn is.
Tricket Àr att skita i om folk gillar det eller inte och vÄga lita pÄ sin inre kompass. "Jag tycker att det hÀr Àr kul och förr eller senare kommer ni att tycka det ocksÄ!" Och det kan vara svÄrt att göra nÀr man stÄr framför 200 tomma ansikten och har 36 minuter kvar att fylla innan Johan Glans ska introduceras. Men det Àr vissa som klarar av det. Som vÄgar lita pÄ sina egna idéer sÄ pass lÀnge att plötsligt sÄ stÀmmer deras kÀnsla med resten av publikens. Och plötsligt sÄ funkar det. Och Àkta skratt uppstÄr. Och det Àr det som skiljer riktiga komiker frÄn reseledare.
Magnus Betnér har alltid vÄgat skita i vad folk tycker och det har gjort honom till en av vÄr tids allra bÀsta och roligaste komiker. För han vet att det egentligen inte Àr sÄ svÄrt om man bara vÄgar. Och det gör han.
/Henrik Schyffert, Stockholm Maj 2009