Journalisten och författaren Émile Blondet hyser en stor beundran för Armande d'Esgrignon. Han minns hur han som barn betraktade henne när hon gick på promenader med sin brorson, den lille – och moderslöse – greve Victurnien. I vuxen ålder är Victurnien visserligen intelligent, men han är också slösaktig och har en tendens att ljuga. Familjens förmögenhet rinner honom snart ur händerna och han börjar då i stället förbruka andras pengar.
Honoré de Balzacs roman Antikkabinettet [Le Cabinet des Antiques, 1838] skildrar den franska adeln ute på landsbygden, i efterdyningarna av den franska revolutionen. Den ingår i romansviten Den mänskliga komedin. I svensk översättning av C. G. Bjurström.
HONORÉ DE BALZAC [1799–1850] var en fransk författare, allmänt betraktad som den mest inflytelserike realisten inom romankonsten. Han kallade sina samlade romaner för Den mänskliga komedin [La Comédie humaine, 1829–1848], och av dessa brukar Pappa Goriot [Le Père Goriot, 1835] anses vara hans viktigaste enskilda verk. Balzac hade stor betydelse för författare som Flaubert, Zola, Proust, Dickens och Dostojevskij, men även för politiska tänkare som Marx och Engels.
