Jag har aldrig sett en gata så smal och så brant som Rue d’Auseil. Det var nästan som en klippsida, stängd för all fordonstrafik, och längst upp på krönet slutade den i en mäktig mur. Jag vet inte hur det kom sig att jag bosatte mig på en sådan gata, men jag var inte helt mig själv när jag flyttade dit. Varje natt hörde jag sällsam musik från vindskupan ovanför mig. Vindskupan var det enda rum på gatan som låg högt nog för att kunna se ut över muren och ner på andra sidan. Där bodde en märklig, stum man vid namnet Erich Zann som spelade viola da gamba. Även om han höll mig vaken var jag trollbunden av hans märkliga musik. Ju längre jag lyssnade, desto mer fascinerad blev jag, tills jag efter en vecka bestämde mig för att bekanta mig med mannen ...
H.P. Lovecraft (1890-1937) var en av de stora pionjärerna inom skräckgenren. Han är mest känd för att ha skapat Cthulhu-mytologin, där människan är liten och betydelselös i ett ofattbart stort universum, fyllt med likgiltiga eller fientliga urtidskrafter.
Lovecraft hade en begränsad läsekrets under sin livstid men hans verk har efter hans död kultförklarats och är en outtömlig källa till inspiration för såväl författare som filmskapare. Han anses allmänt vara en av 1900-talets mest inflytelserika skräckförfattare.
