I Fjärrvärme återknyter vi bekantskapen med läkarsekreteraren Ulla, huvudpersonen i Gerda Anttis förra roman Det är mycket med det jordiska.
Hon lever med sin Sture, som mera är det praktiska handlagets man än ordets, och på övervåningen har den alkoholiserade systern Gun långtidsparkerat.
Dottern Karin försöker anpassa sig till sitt nya liv som frånskild med två barn, och Ullas ständiga dilemma är: ska hon eller ska hon inte lägga sig i dotterns liv? Hur hon än gör tycks det bli fel.
På Ullas arbetsplats, vårdcentralen i Gudhem – i folkmun omdöpt till fjärrvärmen – blåser det nya vindar. Valborg från personalenheten i stan har dragit in med buller och bång för att handleda och projektleda personalen i det ena och det andra.
Det är mycket Ulla har anledning att reflektera över från sin utsiktsplats "mitt i livet", och det är ett nöje att befinna sig i hennes sällskap när hon både respektlöst genomskådande och varmt medkännande funderar kring fjärrvärme och närvärme i relationerna människorna emellan.
