Grotta Azzurra var en nattklubb i Stockholm på 20- och 30-talet, som egentligen var en konstnärsklubb där man måste vara medlem för att komma in. Något som alla kändisar ville på den tiden. Till denna enkla lokal, en liten kolkällare på Grev Magnigatan 5 på Östermalm, kom det folk som levde på natten efter det att teatrar och restauranger hade stängt. «Grotta Azzurra. Ja, det var spännande. Stockholm var så litet på den tiden. Det var gäng som roade sig. Vi kallade oss ‹dom som inte oroar sig›», berättade Alice Timander för författaren.Grotta Azzurra fanns i tjugo år och var en magnet för den tidens kändisar, författare, målare, skådespelare, musiker, journalister, diplomater, advokater och gästande människor i staden. De hade dock ingen aning om de rättsliga problemen, mer än att de läste i kvällstidningarna om razzior som företogs med syfte att stänga verksamheten. Inte ens ett tillägg i Ordningsstadgan för rikets städer och böter hjälpte. Under tjugo års tid fanns denna grotta, som hela tiden uppstod under nya namn.
