Akatij Akakijevitj lever ett liv i skuggan. Som låg tjänsteman i Sankt Petersburg har han varken makt eller betydelse – bara sitt slitna skrivbord och sina eviga dokument. Men när hans gamla kappa faller sönder och han bestämmer sig för att skaffa en ny förändras allt. Plötsligt ser världen honom på ett annat sätt, och för första gången känner han värme, både i kroppen och själen. Men lyckan visar sig bli kortvarig.
»Kappan« [1842] är en av den ryska litteraturens mest inflytelserika noveller och ett centralt verk inom den ryska realismen. Med mörk humor och djup medkänsla skildrar Nikolaj Gogol en man som för ett ögonblick får smaka på ett bättre liv, bara för att kastas tillbaka i mörkret.
I översättning av Nils Åke Nilsson.
NIKOLAJ GOGOL [1809–1852] var en ukrainskfödd rysk prosaförfattare, poet och dramatiker, lika hemma i realism och romantik som i satir och grotesk – och surrealism, långt före begreppet uppfunnits. Gogol är en av världslitteraturens stora författare och kom att påverka hela den ryska litteraturen på 1800-talet. Mest berömd är han för sina mästerliga noveller och romanen Döda själar [1842].
