Att vinnarna skriver historien är en inpräntad sanning, men sällan har den varit mer sann än i fallet med Kristian Tyrann. Kristian Tyrann – eller Kristian II – var inte bara en känslolös figur som stod bakom Stockholms blodbad. Han var en renässansfurste med stora ambitioner, svåger till den tysk-romerske kejsaren, som hade ett kontaktnät som förutom kungahusen i Europa omfattade namn som humanisten Erasmus, konstnären Albrecht Dürer och även Martin Luther, som gjorde sin älskarinnas mor till finansminister och som – till sist – lyckades återupprätta unionen i Norden.
Det här är berättelsen om Kristian, men lika mycket om de första tre årtiondena av det stormiga 1500-talet i Norden. Kristian var den gestalt som historien kretsade kring de här åren då medeltiden höll på att lämna plats för en ny era.
