Mattsson skriver trevligt och väl insatt om denna brytningstid och just blandningen av fakta och privat gör boken extra intressant och den rekommenderas för alla som är intresserade av dessa frågor. Betyg 4/5 Bibliotekstjänst
Det var en revolution när den unga generationen kvinnor på 1970-talet gick ut i yrkeslivet och bröt med det gamla hemmafruidealet. Det var en strävan efter självständighet. Men samhället hade heller inte längre råd att avstå från kvinnors kompetens och förmåga att göra betydande insatser för utvecklingen. Skatteintäkterna från kvinnornas lönearbete var nödvändiga för att den tidigare folkhemsvisionen skulle kunna bli verklighet.
Men hur gick det för denna generation kvinnor som under ett halvt sekel både yrkesarbetade och tog huvudansvaret för hem och barn? Den generationen som dessutom tvingade fram en rad viktiga jämställdhetsreformer som idag tas för givna. Nu har dessa kvinnor gått i pension och det är möjligt att börja summera. Och det finns lärdomar att dra för kvinnorna som följer i deras spår.
Prisbelönta journalisten Britt-Marie Mattsson, som arbetat för Göteborgs-Posten i femtio år, skildrar i denna populärhistoriska bok med avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet den generation av pionjärer som hon själv tillhör.
Hon har valt ett personligt anslag med inslag av både den egna uppväxten och sin långa erfarenhet av yrkeslivet. Här finns även intervjuer med ett tjugotal forskare, experter och politiker som bidrar med djupare kunskaper, liksom en lång rad kvinnor som berättar om sina liv under denna tid som var så omvälvande för den svenska samhällsutvecklingen.
