Hur mår egentligen den samtida mannen? Var finns rötterna till det våld som vi dagligen påminns om, i Sverige liksom ute i världen?
Frågan är om någon kulturellt driven aktör tagit sig an dessa frågor på ett mer genomgripande sätt än dramatikern Lars Norén. Han fungerade som ett samtidsvittne till samhällsutvecklingen med sitt unika mörkerseende. Norén trängde djupt ner i en underjord av extremism, kriminalitet, samhällsfarlig asocialitet och våldsamhet som idag tyvärr bidrar till en hotfull vardag. Just män tycks ha svårt att anpassa sig till vår nya, föränderliga värld.
Tre av Noréns pjäser är utgångspunkten för Björn Apelkvists studie. Han strävar efter att klarlägga och diskutera perspektiven som Norén ger på en samtida maskulinitet i kris. Sexuell perversion och våldtäkt liksom gängrelaterad mobbning och misshandel är grundelement i dramerna. Ett av dem fångar ögonblicken före en mardrömslikt iscensatt skolmassaker. Materialet speglar bilden av män som för att dämpa sin maktlöshet tar till våld som en sista utväg.
