Juni varvar kaféjobbet på Annas med att umgås med familjen i västkuststaden Uddevalla. Hon har fjärilar i magen efter att ha träffat killen med smilgroparna, funderar över framtida studieort och ser fram emot att lägga det förflutna bakom sig. Tillvaron är alltså ganska bra fram tills hon hittar brevet från sjukhuset som förändrar allt.
I takt med att mamma Veras yogastarka armar blir grillpinnstunna drar Juni sig undan för att hålla ihop. Hon kan inte gråta ens om hon försöker. Medan lillasyster Siri skapar budgetmallar, tar fram recept på linsgryta och försöker hålla ihop familjen, ljuger Juni för killen med smilgroparna om sjukhusbesöken, förtjockningsmedlet och den förskräckliga rampen. Hon spenderar allt mer tid på kafét och låtsas som om allt är som vanligt, fast det inte är det.
Berättelsen om Juni skildrar hur familjerelationer förändras när någon drabbas av sjukdom och vänder sig till unga vuxna med syftet att förmedla hopp samt skapa eftertänksamhet kring livet och vad som egentligen betyder något.
