Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag – ett åtråvärt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970-talet. ”Kunskap” blev därefter den klara ledstjärnan för 1990-talets skolreformer.
I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980-talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skolreformerna på 1990-talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.
Författaren menar att anledningen till att målen inte uppnåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskapsstyrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990-talets misstag på skolans område, drivna av samma – överdrivna – kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.
