Det här handlar om oss alldeles vanliga medelålders kvinnor. Vi som hade en ljusnande framtid någon gång på femti- sextitalet och som nu sitter framför teven med en burk rynkkräm i ena handen och ett dammsugarmunstycke i den andra och undrar vad det var som hände. Varför blev det så här? Är allting för sent nu? Eller är det kanske tvärtom, att stunden äntligen är inne att frälsa världen? Eller åtminstone oss själva? Nej, några svar får du inte här - men du har i alla fall något att läsa medan du funderar.
Vem orkar lyfta blicken mot livets stora mirakel, när vardagens alla små djävligheter ständigt kräver hela vår uppmärksamhet? Kan man lära sig? Gå på kurs? Nej. Men det finns tröst i att vi inte är ensamma, att vi är många som snubblar fram i tillvarons gyttjiga uppförsbacke. Och har inte all kreativitet och alla goda uppfinningar spirat just ur saker som sket sig? Av ren och skär nödvändighet? I denna glada förvissning får du nu möta dem här, dina medsystrar och medbröder från de missade chansernas och de tappade vantarnas land.
