Kan en människa bli insatt på sinnessjukhus av polisen att ingen ska tro på de politiskt känsliga saker han har att berätta? Kanske i en diktatur eller på bio, men i Sverige? Inte en chans. Eller…?
I början av 1950-talet skakades Sverige av Haijby-affären. Kurt Haijby var en direktör som då offentligt hävdade att han hade haft en sexuell förbindelse med kung Gustav V. På den tiden var allt som hade med homosexualitet tabubelagt, men det som får en att lyfta på ögonbrynen idag är den serie av aktiviteter som sattes igång av hovet, polisen och landets högsta jurister.
Ledstjärnan var att Haijby måste tystas och att kungen måste skyddas. De flesta medel var tillåtna – dock inte de normala lagliga. Först när kungen var död blev Haijby åtalad, anklagad för att ha pressat hovet på pengar.
Haijby-affären var en av flera skandaler för rättsväsendet under den här tiden och som väckte frågor om tilltron till landets makthavare. Tillsammans kom de att benämnas rättsröta, vilket lever vidare som ett begrepp för oegentligheter inom rättsväsendet. En av de som engagerade sig i ärendet var Vilhelm Moberg som ansåg den vara den allvarligaste rättsaffären av alla.
Gunnar Walls berättelse om Haijby-affären är tidigare utgiven i textform med titeln ”Haijby och Gustav V – utpressning från två håll” i antologin Världens största politiska skandaler, Semic 2008.
