Den svenska #metoo-rörelsen samlade under sina första två år (2017 2019) mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden. I Maktordningar och motstånd belyser en grupp forskare rörelsen ur olika perspektiv och tecknar en flerdimensionell bild av hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklades i samspelet mellan teknik och kultur, sociala och traditionella medier, och enskilda aktörers initiativ.
Genom nedslag i olika miljöer visar forskarna hur ett strukturellt förtryck i form av sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld uttrycks och förklaras. De visar även hur förtrycket normaliseras och förstärks i sammanhang som kännetecknas av gränslösa beteenden, maskulinitetsgörande och en utbredd tystnadskultur. Inte minst viktigt framkommer i studien att sexuella trakasserier handlar om maktutövning. Förtrycket blir särskilt tydligt i branscher där många arbetar under prekära omständigheter och där bristen på utvägar ökar risken för de som vågar säga ifrån. Forskningsresultaten visar också hur olika diskriminerande grunder, som till exempel kön, ålder och anställningsform samverkar.
Boken ger en överblick över den svenska #metoo-rörelsens utveckling samt ger en större kunskap om särskilda riskfaktorer. Författarna pekar även ut strategier för att motverka förtryck och möjliggöra förändring.
Antologin är del av forskningsprojektet #metoo-aktivism i Sverige: Utveckling, konsekvenser, strategier, som finansieras av Vetenskapsrådet (nr 2018-01824).
