De flesta svenskar har stor vĂ€lvilja mot och tolerans för invandrare, och önskar att invandringen skulle ha lyckats bĂ€ttre. Sveriges experiment med storskalig invandring frĂ„n tredje vĂ€rlden till en vĂ€lfĂ€rdsstat har varit unikt till sin omfattning men har i mĂ„nga avseenden misslyckats. Sveriges samhĂ€llsproblem Ă€r i dag allt mer koncentrerade till den del av befolkningen som har invandrarbakgrund. Utrikes födda stĂ„r för ungefĂ€r 17 procent av befolkningen och andra generationens invandrare för ytterligare fem procent. Utrikes födda utgör trots detta 53 procent av dem med lĂ„nga fĂ€ngelsestraff, 54 procent av de arbetslösa och gruppen mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen. 71 procent av Sveriges barnfattigdom finns bland hushĂ„ll med utlĂ€ndsk bakgrund, medan 76 procent av medlemmarna i kriminella gĂ€ng har invandrarbakgrund. Ăven ökningen av problemen drivs till betydande del av invandring. Sedan tidigt 1990-tal har de med invandrarbakgrund stĂ„tt för hĂ€lften av ökningen av andelen lĂ„ginkomsttagare, drygt hĂ€lften av minskningen av behörighet bland elever som lĂ€mnar grundskolan, cirka tvĂ„ tredjedelar av ökningen av socialbidrag och mer Ă€n hundra procent av ökningen av arbetslösheten â som fallit bland inrikes födda. Problem som stenkastning mot polis och rĂ€ddningspersonal och anlagda brĂ€nder Ă€r likasĂ„ starkt koncentrerade till invandrartĂ€ta omrĂ„den. Det gĂ€ller att ta fram konkreta Ă„tgĂ€rder som ger alla de invandrare som Sverige har tagit emot en plats i det svenska samhĂ€llet. Det krĂ€ver i sin tur en uppriktig och evidensdriven analys av hur Sverige hamnade hĂ€r, och av hur man tar sig vidare.
Tino Sanandaji har kurdisk bakgrund och föddes i Iran 1980. Han kom till Sverige vid 9 Ärs Älder tillsammans med sin bror och sina förÀldrar. Han tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 2004, doktorerade i Public Policy vid University of Chicago 2011 och har sedan dess forskat i nationalekonomi.