Försvarsmakten håller presskonferens. Sveriges överbefälhavare rätar till glasögonen och ser ut över de församlade journalisterna. Han ska tala om den senaste tidens kränkningar av svenskt luftrum och svenska farvatten. Han har haft hemliga överläggningar med NATO och med andra stormakters underrättelsetjänst och nu väger han varje ord på guldvåg – som han gjort så många gånger förut inför olika församlingar.
Men den här gången är det inte som det brukar vara. Överbefälhavaren och generalen Axel Wiman har inte bara Sveriges säkerhet i tankarna; hans privata tillvaro tränger samtidigt in i medvetandet. Det är som om hela livet kokas ihop i hans hjärna i denna stund. Uppväxten på gården i Skåne, den utvecklingsstörda systern, gymnasietiden med vännen och rivalen Viktor… Gamla skuldkänslor blandas med fruktan för hur det ska gå med Axel Wimans svårt sjuka hustru och deras son, som lever med droger och lögner.
Och när överbefälhavaren får syn på Viktor i pressuppbådet brister det för honom. Han får inte fram ett ljud, börjar gråta, faller nästan ihop – och journalisterna rapporterar över världen om den svenske överbefälhavarens kollaps framför kamerorna.
I Överbefälhavarens hemlighet målar Björn Ranelid åter ett porträtt av en sammansatt människa och ett liv med ljusare och mörkare sidor. Det blir en berättelse om framgångens pris och medkänslans villkor.