Olof Lagercrantz bok om Nelly Sachs, den ena av 1966 års Nobelpristagare i litteratur, presenterar ett djupt originellt författarskap. Hennes berömmelse kom sent. Men i detta fall är inte skälet den vanliga trögheten och eftersläpningen, utan det faktum att hon - på ett sätt som kan kallas enastående - har givit utlopp åt hela sin väldiga kraft som diktare först vid en ålder då de flesta redan har passerat sitt höjdmärke.
Hon var en gång efterromantisk poet och blid sagoberättare i det förnazistiska Berlin. Hitlers raspolitik tvingande henne in i en samhörighet som hon förut inte visste något om, de förföljdas och de svårast kränktas. I sin svenska exil - hon räddades i allra sista stund till livet - blev hon en röst för de mördade judarna. I sin fullmogna diktning talade hon med allt större frihet och alltmer suverän lyrisk djärvhet på hela mänsklighetens vägnar. I den moderna tyska lyriken framstod hon allt tydligare som mästarinnan framför andra.
Olof Lagercrantz bok var den första utförliga studien över Nelly Sachs diktning och liv. Här diskuterar Lagercrantz ingående Nelly Sachs förhållande till det tyska och det judiska, klargör i detalj hennes förbindelse med judisk och kristen mystik, undersöker hennes egenartade bildspråk. En rad av de analyserade dikterna återges i förut opublicerade tolkningar av författaren. För var och en som vill tränga djupare in i Nelly Sachs lyrik är Olof Lagercrantz studie en nödvändig bok.
