Hej mamma, du sa att det var du och jag mot vÀrlden. Men du ljög. Jag tÀnker aldrig förlÄta dig, du Àr sÄ dum. Du förtjÀnar vatten och bröd. Det Àr ditt fel och jag hatar dig. /Pytte ensammast i vÀrlden och det Àr ditt fel!
NÀr mamma ringer sÀger hon förlÄt tusen gÄnger, men det spelar ingen roll nu. Ordet förlÄt kan inte göra det gjorda ogjort. Mammas dumma dumhet har stÀllt sig i vÀgen för allt som Àr bra. Ordet förlÄt rÀcker inte till. Mamma Àr en bov. NÄgon som har gjort nÄgot riktigt dumt och nu ska hon fÄ sitt straff.
