LÀgerelden kastade sitt flackande sken pÄ de smÄ trollen och MÄns, och de sÄg pÄ varann och kÀnde sig som riktiga skattsökare. Hoppsan sÄg framför sig, hur de skulle ÄtervÀnda till GrÀnslösa, slÀpande pÄ ett jÀttestort skrin, till brÀdden fyllt med guldslantar. TÀnk, sÄ beundrade de skulle bli, och vad alla troll skulle hurra för dem! Och sedan skulle nog trollkungen tacka just honom, Hoppsan, för att han haft hand om kartan hela tiden och inte slÀppt den ifrÄn sig.