I alla tider har litteraturen i vissa ögonblick stÀllts inför det radikalt osÀgbara, upplevelser av personlig kris, anförvanters och Àlskandes död, ofattbar ondska eller tvivel pÄ att livet har nÄgon mening. Att det Àr osÀgbart har inte hindrat författare att uttrycka det, som tystnad, stumhet , förtvivlan eller bÀvan. I den moderna litteraturen har det utvecklats en tradition av "poetisk nihilism" som hÀrrör ur ett utbrett tvivel pÄ den kristna gudens existens och livets mening. En rad diktare har anvÀnt ordet "Intet" för att uttrycka sin skrÀck inför livets grundlöshet, men ocksÄ för att nÀrma sig en ny religion i mystikens tecken. HÀr finns en pendelrörelse, dÀr ytterligheterna pÄverkar varandra: lika litet som nihilismen Äterfinns i ren form, lika sÀllan framtrÀder mystiken opÄverkad av tvivel och förlorad idealitet.
I en stort upplagd studie följer Anders Olsson denna tradition via en serie lÀsningar av enskilda diktare. Boken börjar med att teckna sÄvÀl nihilismens rötter i romantiken som mystikens renÀssans och det nyvÀckta intresset för MÀster Eckhart Àgnas stor uppmÀrksamhet. Den filosofiska nihilismen hos Kierkegaard, Schopenhauer och Nietzsche berörs, och dÀrefter följer kapitel om Baudelaire, Mallarmé, Rilke, Wallace Stevens samt negationens diktare inom den svensksprÄkiga litteraturen: Södergran, Diktonius, Ekelöf, Mirjam Tuominen, Vennberg och Birgitta Trotzig. Boken avslutas med en betraktelse över den samtida poesin utifrÄn exemplet Paul Celan.
Anders Olsson Àr bÄde litteraturvetare och lyriker, och det mÀrks verkligen i LÀsningar av INTET. Det Àr en lÀrd och levande studie som man lÀser lika mycket för att lÀra sig mer om ett stort antal mycket betydande författare som för att komma nÀra en existentiell problematik som vi aldrig blir fÀrdiga med.
Anders Olssons mest kÀnda litteraturvetenskapliga arbeten Àr Ekelöfs nej och Att skriva dagen, den första stora studien av Gunnar Björlings verk.
