PĂ„ vĂ„ren 1991 var tidningarna fulla av artiklar om ett antal rĂ„n som förövats mot banker i Helsingfors. Medierna spekulerade en tid över möjligheten att det var den italienska maffian som lĂ„g bakom rĂ„nen. Polisens spaningar ledde till en viss person, lĂ„t oss kalla honom Bruna Rose, och han efterlystes i ord och bild. Mannen greps slutligen tack vare en uppmĂ€rksam vaktmĂ€stare i UleĂ„borg. DĂ€refter kunde en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt mĂ€rklig historia rullas upp â och det var inte enbart en lustig lek, Ă€ven om huvudmannen uttryckte sig pĂ„ det sĂ€ttet.
I de första förhören efter gripande förklarade mannen:
â Jag vill inte komma med nĂ„gra uttalanden just nu. Det hĂ€r har bara varit en lustig lek. Om jag omedelbart skulle lĂ€mna ifrĂ„n mig allt jag kĂ€nner till, sĂ„ skulle det inte vara lustigt för nĂ„gon ...
I Nordisk kriminalkrönika berÀttar poliser sjÀlva om sina mest uppmÀrksammade, omskakande, och svÄra fall.
Nordisk Kriminalkrönika Àr ett historiskt verk. BerÀttelserna och samlingarna Àr uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha förÄldrat eller kontroversiellt innehÄll. Eventuellt stötande material Àr inte uttryck för förlagets hÄllning.