Vi ska ta spillet,
det gör till slut
alla. Spillet,
vad som blir över
att nyttja, ögon,
brädlappar, torrfoder,
ljus, allt.
Vi ska ta det
med ett slags glädje
över varandra, trots allt,
när vi liksom blåses
ut, bort.
Jacques Werup avled den 12 november 2016. Vid sin död efterlämnade han både nya dikter och en samling med ”små historier” av självbiografisk karaktär. Nu samlas dessa i en gemensam volym, Restaurangmusik/Spilla, som tillsammans speglar det mänskliga omgång, från lyriken till skrönan, som utmärkte Werups författarskap. Nu formuleras avskedet, kvickt och elegiskt, till existensen och till människan: ”den bevingade grisen som flyger i all sin låga magnifikans och höga maktlöshet”.
