Karin Boye är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain, medan hennes noveller till stor del fallit i glömska. I denna utgåva samlas för första gången samtliga Karin Boyes noveller i en volym.

Novellerna är genomgående idéburna - något de även kritiserats för - men de är samtidigt egenartade och skrivna på en kärnfull, extatisk prosa som ger en inblick i Boyes liv och den medelklassmiljö hon rörde sig i. Utmärker sig gör till exempel Preludium, om ett barndomsminne konkretiserat genom psykoanalys, och Gudarnas spår, som utforskar brytningen mellan det hedniska och det kristna. Här finns även den ofullbordade Uppsalaskildringen Asketer, ett av Boyes främsta prosaverk.

Texterna är hämtade ur originalsamlingarna Uppgörelser [1934], Ur funktion [1940], samt Bebådelse [1941], som utkom en kort tid efter Boyes död och innehåller romanfragment och skisser, såväl som noveller. Tillsammans kompletterar de bilden av ett av den svenska litteraturens stora författarskap.

KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås. Hon debuterade 22 år gammal med diktsamlingen Moln [1922]. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek. Som prosaförfattare är hon mest känd för romanen Kallocain [1940].