(0)

Svart kvark

E-Book


”Det prasslar till i dasstunnan. I nĂ€sta stund kĂ€nner Josefa nĂ„got kallt pĂ„ lĂ„ren, den unkna stanken av bajs gĂ„r inte att ta miste pĂ„. Hon sĂ€tter handen för munnen, inte ett ljud ska de fĂ„ ur henne. HjĂ€lpligt torkar hon sig med tidningspapper, lukten gĂ„r inte bort, klĂ€nningen Ă€r för alltid förstörd. Utanför hörs skratten: ’Är du inte klar snart?’ SplitvedjĂ€ntans dotter, henne fĂ„r man kasta skit pĂ„, det vet man vĂ€l vilken sort hon Ă€r. Josefa kramar broschen hon nyss fĂ„tt av Sandor och försöker undgĂ„ de hĂ„nfulla blickarna.”

Om dagen Àr hon flickan med tvÀttkorgen, mager och oansenlig. Men Sandor vet bÀttre. Det Àr om kvÀllarna som Josefas sjÀl fÄr liv. PÄ klipporna ut mot havet med honom, Nikanor och Mildred talar hon sig varm om jÀmlikhet, förÀndring och en vÀrld bortom Holmsund. För Sandor Àr Josefa den enda, i sina mansklÀder och med sitt utslÀppta hÄr stÄr hon för nÄgot okuvat som han till varje pris vill vara nÀra.

Fyrtio Är senare Àr Josefa borta och drömmen om en bÀttre vÀrld lika punkterad som den gamla vÀnskapen. Men mellan den unga Alexandra, klÀdd i mansklÀder och lika mycket mot strömmen som en gÄng Josefa, och den Äldrade Mildred vÀxer en udda vÀnskap fram, och Àven hos Sandor och Nikanor rör Alexandras nÀrvaro upp kÀnslor och minnen.

Annica Wennström berÀttar med sÀllsynt poetisk glöd en historia om kÀrlek, kanske inte den som alltid Àr tillrÀcklig eller ens sjÀlvklar, men som ÀndÄ Àr livsnödvÀndig, om sjÀlvförakt och skam, uppror och frihet. Samt om det dÀr besvÀrliga som vi alla kÀnner igen; svÄrigheten att veta vad vi innerst inne vill.