Det Àr mycket som hÀnder pÄ Granlunda nu. Herborgs och Ojas lilla flicka ska döpas och Laura dyker oinbjuden upp pÄ dopet. Hon gör Malin rasande och osÀker med alla sina antydningar och hon flörtar öppet med Harald. Dorrids bröllop stÄr ocksÄ för dörren. Malin ser pÄ sin vackra, sorglösa dotter och oroar sig for hennes framtid. - Att vara gift Àr inte enbart en dans pÄ rosor, Dorrid. Inte for nÄgon. Man mÄste göra det bÀsta av det liv man fÄr. - Det dÀr lÄter dÄ verkligen dystert, sa Dorrid. Jag ska se till att Ola tar mig med till stan och pÄ fester. Jag har inte tÀnkt gÄ omkring i förklÀde och huckle dag ut och dag in och bara vara prÀktig ungmora. Nej, det kunde Malin förestÀlla sig att hon inte hade tÀnkt. Det var just det som oroade henne. Hon hoppades att Dorrid skulle vÀxa med uppgiften. I annat fall . . . Malin rös lÀtt. LÀngst in i hennes bakhuvud fanns alltid en gnagande oro for att Dorrid skulle hitta pÄ nÄgot dumt. - MÄtte du bli lycklig, kÀraste Dorrid, sa hon lÄgt.