Aristoteles har antagligen haft större inflytande pÄ vÄr filosofiska och vetenskapliga utveckling Àn nÄgon annan enskild tÀnkare i historien. Andra har varit tidigare, som Platon, senare har varit mera exakta, som Newton, och specialiseringen av forskning har lett till fördjupning av kunskaperna pÄ ett sÀtt som vida övergÄr en enskilds förmÄga. Men Àven nÀr Aristoteles tog fel, gjorde han det mÄnga gÄnger pÄ ett sÄdant sÀtt att det, med tiden, kommit att leda vidare.
Aristoteles var elev till Platon och lÀrare till Alexander den store. Han lade grunden för bÄde filosofiska, naturvetenskapliga och humanistiska forskningsfÀlt: fysik, retorik, statskunskap, logik, biologi och dramaturgi. Hans vetenskapliga metod, att granska föregÄngares Äsikter sÄvÀl som den allmÀnna meningen, och genom kombinationer av logiska argument och empiriska iakttagelser vederlÀgga eller bevisa riktigheten i andras och egna uppfattningar, hÄller Àn idag.
