Emil NÀgeli, filmregissör frÄn Schweiz, söker efter faderns död inspiration till ett nytt filmprojekt och hamnar i det tidiga trettiotalets Berlin och Tokyo, mitt i strömfÄran av kulturella och politiska omvÀlvningar. Ska han lyckas gestalta »en samtidens metafysik, i alla dess fasetter, inifrÄn sjÀlva tiden«?
»De döda Àr en storartad Mefisto-Faust-allegori, ett briljant litterÀrt tilltag som vi frÄn och med nu nog fÄr beteckna som krachtianskt.« Karl Ove KnausgÄrd
»Jag lÀste De döda tvÄ gÄnger i rad, först för historiens skull, sedan för textens skönhet.« Sjón