En berÀttande poesibok som utgÄr ifrÄn 1970-talets Chile och Argentina under militÀrdiktaturerna. Boken följer tvÄ barn: Neftalà vars saknade pappa till sist kommer tillbaka och Tatiana vars pappa för alltid Àr försvunnen. Deras vÀgar korsas aldrig, men bÄda flyr med sina familjer till Sverige och vÀxer upp dÀr. Med sin mÀssande, sjungande karaktÀr stÀller De försvunna frÄgor om tid, förflyttning och arv, om vÄldets kausalitet och om huruvida det alls gÄr att tala om det mest fruktansvÀrda.