Åsa Maria Krafts nya diktbok heter som fågelsläktet trana på latin: Grus. Den handlar om omöjliga resor och ställer frågor om flyktvägar, hemkomster och struphuvudets mekanism. Det är en bok som går in och ut ur naturen, platsen och historien bland halvt bortglömda versmått och murstenarna där färgen från bilderna försvunnit. Många tranor måste ses för ett enda V.
pastellfärgade prickar
små penseldrag i en fresk
ett språk är en krona av löv
runt ett huvuds hjässa
och alla ord är sång,
säger fåglarna, de svärmar
