En man och en kvinna har trÀffats i en stödgrupp för frÄnskilda. De blir vÀnner och fortsÀtter trÀffas regelbundet, alltid pÄ samma kafé. Den ena av dem gick tillbaka till sin man efter en Àktenskapskris och har en son som nÀrmar sig tonÄren, den andra dejtar och sörjer den familj han aldrig fick nÀr hans fru lÀmnade honom.
KĂ€nslorna böljar fram och tillbaka mellan dem: lĂ€ngtan, attraktion, samhörighet, hopp om kĂ€rlek. De Ă€r vĂ€nner. Ăr de bara vĂ€nner? Varje vecka berĂ€ttar de om sina liv, sina drömmar och sina besvikelser för varandra. Hon Ă€r underhĂ„llaren, han Ă€r lyssnaren, men inte heller han kan motstĂ„ att berĂ€tta om det jobbiga, att dela med sig av det som Ă€r kladdigt och trasigt.
Samtalen för dem nÀrmare och nÀrmare varandra, men kommer nÄgonsin det ögonblick nÀr de vÀljer varandra? De misstolkar varandra, talar förbi varandra, vÄgar aldrig sÀga det viktigaste.
En vacker och vemodig feel sad-roman.