I novellerna i KlÀ i ord (1997) stÄr det mesta pÄ spel. Verkligheten kan vara en helt annan Àn vi alltid har trott. Ens liv och minnen kanske Àr en analytikers konstruktion, man finner sig snÀrjd i en hÀrva av samband som förgrenar sig bÄde före och efter ens egen tillvaro, och mitt i det mest ogÀstvÀnliga landskap som förgrenar sig bÄde före och efter en egen tillvaro, och mitt i den mest ogÀstvÀnliga lanskap stÄr man plötsligt öga mot öga med sig sjÀlv.
