âMin morbror hette Freddy. Jag gillade honom skarpt. NĂ€r jag var grabb, brukade han berĂ€tta för mig om sina upplevelser i Sydamerika pĂ„ 1890-talet. Som ung ingenjör reste han ut till Argentina för att hjĂ€lpa till att bygga jĂ€rnvĂ€gen som idag löper mellan Rosario och Santa FĂ©, vĂ€ster om Buenos Aires. För nĂ„gra Ă„r sedan stötte jag pĂ„ en skokartong pĂ„ vinden. Insvept i ett stycke segelduk lĂ„g hans slitna dagbok frĂ„n den tiden och det hĂ€r mycket tummade fotot av morbror Freddy och hans Puma...â
EFTER avslutat jobb beger sig Freddy och hans bror ut pÄ en Àventyrsresa i Argentina, Bolivia och Peru.
Mötet med en inkaÀttling ger dem en mÀrklig upplevelse. Yrade den gamle indianen nÀr han berÀttade om heliga offerplatser och dolda skatter djupt in i Andernas bergsmassiv?
NĂSTAN hundra Ă„r senare dimper ett paket ner hos arkeologen Adam Ahrberg i Buenos Aires. Paketet Ă€r frĂ„n Museo de Oro, GuldmusĂ©et i Lima. I ett följebrev nĂ€mns en donation, som hans farfar Freddy en gĂ„ng i tiden ska ha gjort till musĂ©et.
Paketets innehÄll fÄr Adam att utrusta en forskningsexpedition för att söka efter den sÀgenomspunna inkakejsaren Huyana Capacs grav och skattkammare.
⊠enligt inkatraditionen uppfördes rituellt alla stĂ€der enligt samma princip â stadsplanen var utformad efter en gigantisk pumas kontur. IngĂ„ngen till stadens fĂ€stning lĂ„g i pumans gap. Utefter en linje dragen frĂ„n svansfĂ€stet till huvudet lĂ„g gravkamrarna dĂ€r de döda kejsarnas mumier bevarades. Solens tempel lĂ„g i pumans svans, puma chupan pĂ„ quechua-sprĂ„ket.
