Vi lever i en tid dÄ tankar om samvete och samvetsfrihet syns allt oftare i svensk offentlighet i rikspolitiken, pÄ tidningarnas ledarsidor och i sociala medier. Historiskt sett har de bÄda begreppen anvÀnts för att markera en viss mÄn av frihet eller en skyddad position i moraliska, politiska och rÀttsliga konflikter.
HÀnvisningar till en enskild mÀnniskas samvete och skillnader mellan en inre och en yttre domstol har kunnat legitimera befrielse frÄn religiösa och statliga tvÄngsmekanismer och motiverat exempelvis vapen- eller abortvÀgran.
En grupp forskare i historia, mÀnskliga rÀttigheter, rÀttsvetenskap, etik och religionssociologi tar hÀr ett gemensamt grepp om nÄgra av de mest brÀnnande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige frÄn medeltiden till idag. Fram trÀder en bild av komplexa och motspÀnstiga begrepp som Àven idag bÀr pÄtagliga spÄr av Àldre distinktioner och historiska konfliktsammanhang.