Handen dröjde sig kvar pÄ lÄret en sekund för lÀnge nÀr han rÀttade till positionen pÄ skÀnkeln. Blicken sög sig fast istÀllet för att vika undan. Ett halvt leende som var omöjligt att tolka och det fladdrade till i magen pÄ ett sÀtt som gjorde mig matt. Paralyserad.
Jag vÀntade pÄ en förklaring som inte kom. Jag förstod inte vad han höll pÄ med eftersom han fortsatte att instruera som om han inte alls tog pÄ mig pÄ ett mÀrkligt sÀtt. Vad var meningen? Jag blev alltmer förvirrad. Jag visste inte vad jag skulle sÀga sÄ jag var tyst. Hade jag varit för naiv? Hade Olivia haft rÀtt?
Felicia har fÄtt ett drömjobb som hÀstskötare till en kÀnd tÀvlingsryttare som ocksÄ ska hjÀlpa henne med trÀningen. Till en början Àr allt frid och fröjd men ganska snart Àndras villkoren.
