Aleksandra Kollontaj (1872–1952) var en okuvlig revolutionär, visionär feminist och diplomat. Hon var den första kvinnliga ministern i världen, och första kvinna som ambassadör. Kollontaj kämpade för kvinnors rättigheter, utmanade konventioner och drömde om världsfred och kärlek utan förtryck.
Hennes största – och kanske mest förbisedda – insats var hennes avgörande roll i att förhindra Finlands totala kollaps efter andra världskriget. När kriget gick mot sitt slut 1944, och Finland stod på randen till katastrof, var det Kollontaj som tog initiativ till hemliga fredsförhandlingar mellan Helsingfors och Moskva.
Kollontaj var en del av makteliten, men aldrig helt accepterad av den. Hennes relation till Stalin var komplicerad, och i takt med att hennes inflytande minskade suddades hennes arv ut i den sovjetiska historieskrivningen.
Här skildras hela Aleksandra Kollontajs liv – från de radikala ungdomsåren, genom passionerade kärleksaffärer och storpolitiska uppdrag, till hennes sista år i Moskva, där hon kämpade för att bevara sitt livsverk.
